







Mitt huvud bokstavligen skrek i protest när jag, till slut, gick upp vid 9. Lillasyster hade varit uppe flera timmar och själv sett till att vara klar i tid för att hinna till fotbollskolans sista dag. Hann lagom säga hejdå till henne innan hon åkte. Hon är duktig hon som håller ordning och fäljer någon slags dygnsrytm...
Har lyckats dra på mig en ordentlig förkylning lagom nu till midsommar. Vilken tajming man kan ha! Huvudet känns hundra gånger tyngre än en vanlig morgon, näsan rinner och kliar om vartannat och jag skulle helst av allt sova några timmar till. Eller varför inte hela dagen?
Oavsett vad så kan jag helt enkelt inte sova bort dagen. Imorgon är det midsommarläger med SBU som gäller så tidigt i morgonbitti går bilen mot Stensund. Det gäller att hinna packa och fixa allt material till femkampen jag som medlem i aktivitetsrådet är med och arrangerar och att bli klar innan ikväll. Sen är det en helg fylld med aktiviteter, möte, gamla och nya vänner och bekantskaper och en och en annan tävling. Exempelvis är det traditionsenligt riksmästerskap i terräng och hela familjen (eller kanske hela lokalavdelningen, ibland är det samma sak) ska vara med och försvara vår mästartitel från förra året. Lite komiskt (eller tragiskt?) när vår lokalavdelning endast är repressenterad av vår familj och det är vi som vinner. Jag menar, det finns många avdelningar som är större än vår och vi vann inte för att vi sprang snabbast utan för att vi samlade ihop flest poäng. Alla som är med får poäng, så placeringen är inte allt...
Hoppas, hoppas, hoppas att vi får bra väder den här midsommaren, vi ska nämligen tälta och jag ska, helt själv, packa ner vårat tält på söndag eftersom familjen åker hem redan på lördag kväll.
Efter senaste motorcykellektionen är jag ett steg närmare ett körkort. Jag har nämligen tagit mig igenom alla steg i stadskörningen. Sist var det cirkulationsplatser och instruktionsskyltar på schemat, och sen lite enkelriktat också. Nu är det manöverbana, vana, självständig körning, uppmärksamhet på skyltar (litar allt för mycket på läraren så jag missar många skyltar) och landsvägskörning kvar. Det låter mycket, men landsväg är lätt, kanske för att det är där jag kör oftast, vana/självständighet/uppmärksamhet gäller det bara att öva upp och träna in. Sen är det en riskutbildning och ett teoriprov kvar också, men det ska jag nog kunna klara av. Sen blir det ingen uppkörning förrän slutet av augusti. Slutet av augusti! Det är evigheter kvar till dess!
Now that it´s raining more than ever
Know that we still have each other
You can stand under my umbrella
You can stand under my umbrella
Mycket skit fick hon när hon släppte den låten på våren och det sedan blev den regnigaste sommaren på länge, men frågan är hur många som egentligen lyssnade på texten, bortsett från just "now that it's raining more than ever" och "under my umbrella, ella, ella, eh, eh, eh". Hur som helst spelades den på radio när jag gick hem från bussen idag, återigen med en känga inblandad efteråt. Radioprataren tyckte att det passade väldigt bra med just "Umbrella" med tanke på hur vädret sett ut den senaste tiden. Just när låten spelades var himlen täckt av mörka moln som tryckte mot marken och jag hade precis pratat med min kära mormor, hon förutspådde mer regn till kvällen eller under natten. Känns inte riktigt bra. Jag vill ha riktig sommar med sol, värme vackra dagar och mycket tid och möjligheter för motorcykelkörning och utomhushäng. Tänk ändå om någon kunde bemöda sig att faktiskt lyssna på texten i Rihannas underbara låt och se förbi regnet man lätt fastnar vid...
Forever young
I want to be, forever young
Do you really want to live forever?
Forever, and ever
Forever young
I want to be, forever young
Do you really want to live forever?
Forever, and ever young
<3
Söndagmorgon klockan 8 och regnet öser ner utanför fönstret. När jag ser ut genom fönstret möts jag av en jämngrå himmel som inte ger något som helst hopp om att sluta ösa ner vatten över oss. Trots detta, eller kanske just på grund av att det troligen kommer se likadant ut resten av dagen, kliver jag upp, knyter på mig springskorna och kör några intervaller i backen på vägen alldeles utanför huset. Det är riktigt skönt att springa i regnet på morgonen, det är liksom inte lika varmt och jobbigt som om solen hade legat på. Sen är det ett väldigt effektivt sätt att vakna på. Om man var lite för trött för att gå upp men ändå tog steget upp ur sängen och ut genom dörren blir man lite piggare på en gång. Om man dessutom springer en bit i regnet vaknar man till ännu mer. God frukost och en skön dusch så är man lite mer människa igen.
Snart är det skypemöte med aktivitetsrådet och planering inför femkamp på SBU:s riksmöte under midsommar och sen bär det av in till stan innan det är midsommarfirande (jag vet, en vecka för tidigt) med hembygdsföreningen. Förhoppningsvis (trots att himlen inte ser mer lovande nu än för två timmar sen) kan det hinna bli uppehåll innan firandet, vore mycket trevligare så. Och med ännu mer tur kan det vara uppehåll resten av dagen så jag kan lyckas övertala mina föräldrar att vi ska övningsköra motorcykel också innan kvällen.
Äntligen har jag haft lite egentid med kameran. Lillasyster hade kalas idag, så jag tog tillfället i akt och fotade allt och alla. Förhoppningsvis blev iallafall någon av de över 400 bilderna bra. Kör som vanligt på att ju fler bilder man tar, desto större sannolikhet att få någon bra...
Foto: AliceSaraLovisa, Juni 2012