0 Läs mer >>
Igår och idag har varit raka motsatser på praktiken. Igår hade jag en (okej, två men den andra räknas inte) patient på hela dagen (väldigt mycket rulla tummarna), idag har jag haft tre patienter direkt efter varandra och därför mer eller mindre full fart sen 10.00 i förmiddags. Jag har fått skriva några till remisser och pratat med fysioterapeut om patienter och idag känns det som att jag hade kunnat handlägga patienterna helt själv egentligen, mina handledare har mest nickat och tyckt att min plan är helt rimligt. Kul när det flyter på! 
Jag vet inte om det är medvetet men även om det på morgonen flera dagar har sett ut som att jag har tydliga teman för mina dagar (att alla jag ska träffa söker för ont i huvudet en dag, ont i magen en dag och så vidare) har jag hittills haft olika diagnoser eller besvär och olika handläggning och behandling på alla. Det varierar också hur mycket information vi får i bokningen av patienter. Underläkare Anton hade en idag där det bara stod "hand". Å ena sidan är det skönt att kunna förbereda sig lite på vad som är viktigt att komma ihåg att fråga om eller vilken behandling som kan vara lämplig men å andra sidan det kanske bra att vara öppen för allt när patienten kommer in på rummet.

Varje dag är det ny personal som kommer fram och hälsar så jag har givit upp med att komma ihåg vilka jag mött och inte. De jag jobbar med känner jag igen och kan namnen på men vad alla andra heter eller har för yrken har jag ingen större koll på. Har jag tur har de på sig sina namnbrickor där också titel står men några kör helt utan skylt och då är jag lost. Nästa vecka ska jag också få ett nytt rum (som enligt rykten ska vara betydligt större än det rum jag haft den här veckan) så nu när jag lärt mig hitta får jag kanske passa mig så jag inte går in på fel rum. Kan ju bli stelt om jag läser upp dörren och traskar rakt in på måndag morgon när den nya chefen (som ska få det rum jag haft) håller på och installerar sig.

Höftsmärta/Magbesvär/...

0 Läs mer >>
Dag två på vårdcentral började lite sådär när jag tittade upp på skylten på bussen som visar nästa hållplats och insåg att jag slumrat till precis förbi de två hållplatser jag ka kliva av på. Fick snällt åka med till nästa (som låg långt bort) och hoppa av där för att byta till en buss som gick tillbaks åt andra hållet. Som tur är gick bussarna smidigt och jag är sån tidspessimist att jag var på plats och ombytt i tid ändå men till imorgon ställer jag ett alarm strax innan bussen ska bara framme för säkerhets skull. 

Direkt när jag klev ut från mitt rum imorse mötte jag personal (vet inte vad de hade för titel, men skulle kunna gissa sjuksköterska/sekreterare/undersköterska) som undrade om det var mig de just diskuterat. Det visste jag förstås inget om men tydligen hade det utlovats "jättemånga" patienter till mig. Var alla de jättemånga patienterna tog vägen vet jag inte för jag fick inte en enda bokning idag. Till slut stal jag en från min handledare före lunch och fick en av underläkare Anton efter lunch. Anton verkar ha alldeles för mycket att göra och skulle absolut kunna tänka sig att ge mig alla sina patienter så nästa gång det är lite långsamt går jag dit och ser vad han har att dela med sig av. Jag lyckades ju iallafall skrapa ihop två patienter idag, lite blandat hur komplexa, och fick lite att stå i helt plötsligt. Remisser, prover, läkemedelsbehandlingar och så vidare. Läkemedel kan jag bara ge förslag och sen måste min handledare sätta in och skriva recept, prover kan jag ordinera själv och remisser kan jag skrivs men sen måste de gå via min handledare för att skickas iväg. Lite spännande att få se hela logistiken!
Ska jag skryta lite? Klart jag ska skryta lite. Jag fick beröm av sekreterarna idag! De tycker visst att jag dikterar bra, i lagom tempo och bra på alla sätt och vis. Jag hävdade att det var lite rörigt men det brydde de sig inte så mycket om. Tydligen kommer jag undan med lite rörigt för att jag är kort och koncis och pratar på ett sätt som är lätt att skriva ner. Kul att höra att jag kan saker! Okej, slut på skryt. Sekreterare ändå, vad vore vi utan dem i vården. Är det något som är krångligt, svårt eller oklart är det nästan alltid något sekreterarna vet hur en ska lösa. Nu ska jag hem och röja i min lägenhet eftersom jag fick för mig att börja packa ihop den i söndags, även om jag inte flyttar förrän om 7 veckor.

Skryt, skryt

0 Läs mer >>
Idag har jag börjat min sista praktik. Två veckor ska jag gå på vårdcentral och ta egna patienter (med handledning förstås men så självständigt som möjligt) och än så länge känns det kul. Igår kändes det inte lika kul när jag laddade, jag är ofta lite opepp inför men när jag väl är där trivs jag. Jag blev lite inkastare utan att egentligen få någon intro, info eller rundvandring utan blev visad till min handledares rum, sen mitt rum, fick nycklar för att kunna låsa min dörr och öppna personalingången (som jag dock inte fick utpekad) och var jag hittar kläder för att kunna byta om (men inte var jag sen slänger dem när jag går hem). 
Jag har alltså ett helt eget läkarrum som är bara mitt närmaste två veckorna och jag har dessutom en egen tidbok där de bokar in patienter till mig. Det blev lite rörigt ett tag för att de har lagt upp en tidbok som är min, med mitt namn, men också har en allmän tidbok för läkarstudenter, som också har mitt namn, så de bokade patienter på två olika rader och då kan jag ju få flera patienter på samma tid. Nu hoppas jag att de kommit överens om var de bokar, men tänker hålla koll på båda iallafall för säkerhets skull. De hade tjatat i två veckor om att patienter skulle bokas till mig men när jag kom idag var det tomt så jag fick en patient av en underläkare som kände sig lite bjussig. Han har gått terminen före mig och tog examen i januari (tror jag) och kunde nästan tänka sig att ge mig alla sina patienter så han fick tid att göra sånt som måste göras runtomkring alla patienter och mottagningar så jag tror säkert att jag kommer ha att göra oavsett om receptionen hittar några patienter att ge till mig eller inte.

Efter lunch hade jag en egen patient som faktiskt blev bokad till mig. Allt som allt efter två patienter känns det som att jag kanske faktiskt har bättre koll än jag tror. Eller så fick jag bara snälla, enkla patienter. Vi får väl se om några dagar. Jag har två olika handledare som är där lite halva tiden var. Stefan och Staffan. Jag kommer absolut säga fel minst en gång. Idag var det Stefan som var där och när jag snart skulle gå hem sa han att Staffan är en "äldre läkare" och följde direkt upp med "ja, jag vet att jag också är äldre, men Staffan är ännu äldre". De är alltså födda på 40- och 50-talet. Och Stefan konstaterade glatt att jag kan betydligt mer än honom om ett och annat eftersom han jobbat som distriktsläkare hela sin karriär och därför är expert på allmänmedicin men inte kan komma ihåg allt annat.

Halva instruktioner, ...

0 Läs mer >>
Igår gick jag inte bara en utan två jourer, på rolig kliniker dessutom. Först kvällspass på barnmedicinakuten (mest barn som sökte för buksmärta även om buksmärtan berodde på olika saker och barnen bar spridda åldrar) och sen nattpass på gyn/obstetrik. Eftersom praktiken ställdes in för lite drygt ett år sen mitt i min placering på barn, och innan min placering på gyn, har jag sett fram emot att få gå jourer där. Att sen också lyckas få tag på jourpass på barn och gyn var inte det lättaste eftersom två tredjedelar av min klass missade delar av eller hela placeringen på barn och gyn förra våren men igår fick jag alltså tag på en på varje klinik. 

Det blev många timmar, inte full fart hela tiden, men hann ändå se, prata med och undersöka en del patienter. Vi var ganska många läkarstudenter på barnakuten så där blev det lite långsamt, och efter 02 någon gång blev det lite trögt på gyn/obstetriken också när vi hade tagit hand om alla patienter på gynakuten och det var mycket väntan på förlossningen. Sen hade jag himla trevliga läkare att gå med som verkligen ville engagera och undervisa. En av gynläkarna hotade med att skicka hem mig om jag inte sa att jag ville bli gynekolog, lite med glimten i ögat, men jag fick vara kvar till strax efter 05 någon gång när det var så lugnt att läkarna ville gå och sova. Sen satt han i kanske en halvtimme och drog rövarhistorier om alla ortopeder han träffat, när han fick höra att jag ska jobba på ortopeden i sommar. Vi kan väl hoppas på att ortopeden i Sunderbyn är trevligare än de verkar vara i Uppsala och Hudiksvall...

Precis innan jag gick hem imorse fick jag se en förlossning, andra någonsin. Såg fram emot min vecka på förlossningen hela förra våren och var riktigt besviken när det blev inställt och ersatt med ett pass förra sommaren. Jag kanske har haft flyt eftersom båda de förlossningar jag har varit med på har gått hur bra som helst men när det går bra är förlossningar så häftiga! Gyn/obstetrik har absolut klättrat på listan över möjliga framtida specialiseringar. Kanske framförallt för obstetriken. 

Sista journatten

0 Läs mer >>
Och där lyckades jag radera allt jag skrivit... Orkar jag skriva om? Nej. Så det blir en kortversion istället.

Har jag covid igen? Nej. Kollade 1177 kanske en gång i timmen igår och fick till slut, vid 18 eller något, svar att testet var negativt. Sååå skönt. Livet återvänder!

Har jag missat obligatoriska moment den här veckan? Japp! Ett varje dag, så nu har jag tre moment jag behöver ta igen senare, någon gång innan den här terminen är slut. Det känns som att förkylningen har gett sig så förhoppningsvis blir det inga fler missade moment.

Suck...

0 Läs mer >>
Jag har gått och blivit tokförkyld. Jag tänker iallafall utgå från att det är en förkylning tills jag får svar på covidtestet jag lämnade imorse. Perfekt timing förstås, första veckan av fyra med praktiska övningar och klinisk placering efter ett år av enbart distansundervisning och självklart passar jag på att vara förkyld just den här veckan. Jag har redan, idag, missat ett obligatoriskt moment, jag kommer missa ett till imorgon och beroende på när jag är symtomfri och när jag får svar på testet kan jag missa ett på onsdag också. Sen har jag två jourer den här veckan, på gyn och barn, som jag väldigt gärna vill kunna gå. Alla jourpass på just gyn och barn är uppbokade och fulla så om jag inte kan gå mina den här veckan är jag lite körd.
Jag känner mig redan inlåst och klättrar på väggarna, vilket jag tänker är en BRA sak för det tog några veckor innan jag blev så rastlös förra våren när jag hade covid. Hoppas hoppas hoppas på ett snabbt negativt svar och att jag blir symtomfri typ imorgon eller så.

Dejavu

0 Läs mer >>
8 veckor till examen, 56 dagar kvar tills jag är klar med 5,5 år av plugg. Idag har vi haft akutseminarie, med 15 fall att förbereda inför som vi skulle diskutera men jag vet inte om de kanske glömt att ta bort sammanfattningen som läggs upp efter seminariet, för "facit" fanns kvar på studentportalen från förra terminen. Samma sida återanvänds för varje kurs så det är ganska ofta gammalt material ligger kvar, men lite knas när facit glöms kvar. Nog för att jag funderade och klurade själv innan jag tittade hur de tänkt att vi skulle svara, men seminariet känns inte riktigt lika givande när allt som diskuteras finns i en pdf på förhand. 

Också grejen att vi har seminarier där de bara lämnar ordet fritt och hoppas på att vi ska ta initiativ och prata av oss själva när vi är 40 studenter på seminariet. Det är inte särskilt ofta vi faktiskt sköter oss och pratar spontant så det flyter lite smidigare när handledaren fördelar ordet eller riktar frågorna till någon specifik. Sen har de också en tendens att fortsätta fråga samma personer som pratar mest, för att de syns längst upp i zoomfönstret för att de pratat senast.
Akutmedicin i stort är bland de roligare kurser vi läser under utbildningen. Jag trivs på akutmottagningar (som läkarstudent och förhoppningsvis som läkare sen) och det är kul när det är lite fart. Även om det är klurigt och kan vara svårt att hitta vad patienter lider av finns det ändå ett begränsat antal diagnoser som måste uteslutas direkt och är det inte någon av de farliga diagnoserna kan den fortsatta utredningen vänta. Och är det något farligt är det behandling och åtgärd direkt. 

Häromdagen tränade vi ultraljud på varandra och letade dels fri vätska i buken (mellan levern och njuren, runt mjälten och längst ner i buken), dels luft eller vätska i bröstkorgen, utanför lungorna, dels vätska eller knas med hjärtat. Jag blir alltid lika förvirrad när jag försöker förstå ultraljud. Så länge jag inte tänker och bara accepterar vad jag ser går det bra men om jag börjar fundera på hur det kommer sig att jag ser vad jag ser blir det alltid bakvänt. Kanske framförallt när vi undersöker hjärtat för att hjärtläkare av oklar anledning har bestämt sig för att vi ska undersöka hjärtat spegelvänt, alltså håll ultraljudaproben på ett sätt som gör hjärtat spegelvänt och förvirrande på bilden.


Aprilväder

0 Läs mer >>
Efter en påskhelg fylld med familj, spel och motion i skogen har jag idag återvänt till livet som student med buller och bång och gått jour på sjukhuset. Kanske en av mina bättre praktikpass som läkarstudent. Jag gick med strokeläkare och skulle träffa patienter och "vara självständig". Lite kändes det som att det skulle vara påhittade uppgifter, som när vi gick på strokeavdelningen och fick skriva in redan inskrivna patienter, men jag fick göra vettiga saker. Träffa patienter, göra undersökningar som ändå skulle göras och sen fundera på hur jag ville gå vidare med utredning eller behandling. Och skriva remisser. Och skriva ut en patient som skulle åka hem. Vettiga uppgifter som jag lär mig något av (eller åtminstone får repetera hur en gör) och som faktiskt hjälper avdelningen eller läkaren jag går med. Det skulle absolut gå snabbare om läkaren bara gjorde det själv, men det blir ändå gjort när jag får göra det och helt ärligt måste vi få träna på att göra saker själva för att kunna göra något alls vettigt när vi sen börjar jobba som underläkare. 
Läkaren började dagen med att ge mig en lista där han markerat ut fyra patienter jag skulle fokusera på, sen gick han iväg och gjorde andra saker (aka rondade) och bad mig ringa när jag hade pratat med och undersökt patienterna så vi kunde diskutera. Och vips fick jag hela förmiddagen på mig att bedöma strokepatienter. Det slutade med att vi kom fram till att en absolut hade en stroke, en annan absolut inte hade en stroke och den tredje behövde fortsatt behandling. Den fjärde träffade jag aldrig, "hen skulle ändå inte gå hem idag så det fanns inte så mycket jag kunde få göra där". Riktigt givande dag! Inte jättepepp när jag var på väg dit men när passet var slut hade jag gärna varit kvar några timmar till.

Strokekonsult