Jag har idag officiellt spelat fiol igen! Helt okej måste jag säga att det gick också, och lite beröm fick jag av de underbara människor som bett mig spela. Snällt! Spelade faktiskt typ två toner fel, så själv hade jag ju kunnat vara nöjdare, men tillsammans med piano, bas, gitarr och sitta-på-lådan-trumma och med kyrkans akustik lät det många gånger bättre än det gjorde när jag övade hemma! Nu ska jag se till och träna lite mer regelbundet och lite ordentligare de gånger jag faktiskt tar upp fiolen så ska det nog bli ordning igen. När jag spelade för en lärare orkade jag hålla uppe fiolen en hel konsert/lektion/orkestertimme så när jag efter en låt kände att det började bli lite tungt i armen var jag inte jättenöjd med mig själv. Otroligt korkat att låta sig ta så långt avbrott från fiolen att fiolmusklerna försvinner. Men det ska det bli ändring på! Imorgon ska jag, efter att jag dansat mig utmattad i två timmar, åka och spela med kyrkans eget husband så då får jag garanterat något som både är kul och nödvändigt att träna på. Goood!!!
Idag är en sån effektiv dag som ibland bara dyker upp.
Jag har hunnit:
- städa lite på mitt rum
- spela fiol på lovsångsmässa i kyrkan
- hjälpa pappa mäta ut hur mycket slang vi behöver för dräneringen vi ska gräva ner kors och tvärs över halva tomten
- bära upp utemöbler på vinden (också med pappa)
- Få utbrott på datorn när den la av just när jag måste ha den för att välja musik till morgondagens danspass
- välja låtar till danspassen imorgon
- skapa en koreografi att arbeta med imorgon och som kan fungera som uppvärmning de kommande gångerna
- planera hur i hela friden jag ska få med mig allt på motorcykeln imorgon
- övningsköra och leta upp och fylla i mallen till närvarokorten där jag ska fylla i när mina dansare är närvarande
Eh, ja, effektivt helt enkelt. Det enda som är kvar nu är:
- packa inför imorgon så att jag inte glömmer någon av alla de extremt viktiga saker jag måste ha med
- läsa ut boken som måste lämnas tillbaka imorgon
- träna lite på koreografin till imorgon...
Dagen i listform
Idag har jag varit på orienteringstävling. Helt galet att jag inte deltagit i någon orienteringstävling sedan den sista som var förra året, vilket är ganska exakt ett år sedan... Blev iallafall glatt välkomnad tillbaks av de från klubben jag hann prata med den lilla stund jag faktiskt var på TC. Måste säga att jag är grymt imponerad av orienterare. Oavsett väder är det bara att snöra på sig skorna, ta med kompassen och springa iväg till starten. Det finns tydligen inget som heter dåligt väder eller alltför kladdiga parkeringar och TC. Fast jag är likadan sjäv, så jag kanske inte ska säga att orienterare är konstiga. Idag var det iallafall final i UNT-cupen, så då måste man bara vara där. Lagom när vi klev ur bilen gick startskottet, så vi missade det precis men tur då att vi inte skulle vara med i finalen... Redan efter en kvart var det klart vilka som vann, ett av klubbens lag hade nämligen fått in de fem löpare som krävdes först! Kul!! Förra året kom vi 4:a, så väldigt kul att vinna i år! Sen var det min tur att lufsa runt min öppna bana, och jag lyckades både ta alla kontroller i rätt ordning och gå i mål. Ganska nöjd till och med! Måste säga att jag är imponerad av alla krafttanter och krutgubbar som rusar runt i skogen och plockar kontroller. Mammas faster och farbror ser jag på tävlingar nästan varje gång jag är där, och jag utgår från att de varit där mer än mig i år. Även om det bara är faster som springer sitter farbror där varje tävling och väntar tålmodigt med en kopp kaffe, lite umgänge med andra gubbar i samma ålder och lite äkta orienteringsfeeling. Att fastern springer så snabbt att han inte behöver vänta så länge gör mig inte mindre imponerad! Så vill minsann jag också bli när jag blir gammal!!
Krafttanter och krutg...
Nu börjar det närma sig. Roundabout startar på måndag och det är med skräckblandad förtjusning jag skapar grupper i telefonen och mailen för att kunna nå alla danssugna och deras föräldrar med nödvändig information. Det är 30 tjejer uppdelade i två grupper! Har idag gått igenom koreografin vi ska jobba med under terminen, varit på streetpass på campus för att samla lite ytterligare inspiration och börjar planera första passet. Det är lite svårt att avgöra hur mycket vi kommer att hinna och hur mycket steg jag måste ha som backup, men det ska jag nog kunna lösa under helgen. Får testa och se helt enkelt! Jag har fått nyckeln till vår lokal också! När man hyr där brukar man få hämta nyckel hos familjen som ansvarar för uthyrningen, men eftersom jag ska vara där varje vecka får jag behålla nyckeln tills terminen är slut. Nice! Slipper störa dem varje helg... Det ska bli så kul att dra igång!! Bara lite planering, träning, repetition och fikainköp kvar så är det bara att köra! Eller, jag måste ju vänta till måndag också, men då har jag ju tid att bli klar med allt!!
Roundabout
Awesome
Var tog gårdagen vägen kan man undra? Jo, jag sov bort halva dagen och vaknade inte förrän halv tolv, vilket såklart är väääldigt typiskt mig. Eller kanske inte alls typiskt mig... Hur som försvann dagen bara efter det, med en match för våra duktiga fotbollstjejer på eftermiddagen. Riktigt bra kämpade de, men lite hårda siffror bakåt blev det ändå tyvär. Idag var det dock glömt då det var föräldramatch som avslutning, och föräldrarna kan de ju inte ta och förlora mot! Jag var förrädare och spelade med föräldrarna då det inte var överdrivet många sådana på plats, så själv fick jag också lite träning. Riktigt jobbigt kan det vara att spela fotboll, och lite läskigt när man inte har varken benskydd eller fotbollsskor. Kan tala om att det är riktigt halt på de blöta planerna om man springer allt man har med converse på fötterna. Och springa var man tvungen att göra om man skulle ha någon som helst chans att påverka matchens resultat. Stryk fick föräldrarna med 3-2, fast jag är som förrädare lite glad ändå såklart eftersom jag hejade på tjejerna. Trots att de psykade mig så gott de kunde... Efter matchen blev det fika med alla goda kakor några duktiga föräldrar bakat och sen fick vi ledare till och med varsin chokladask! Vilken lyx!!
Merci
Idag har min black beauty, min motorcykel, skrämt livet ur mig. Två gånger. Det är nämligen så att den brukar hacka och tappa fart och dumma sig när den inte har hunnit bli varm, men om man bara envisas och håller jämn gas ger den sig. Dock inte idag... Istället la den av helt. Som i stängde av sig så att jag måste starta om den. Ingen större grej, bara lite obehagligt, när man kör på en liten väg utan andra trafikanter, men desto mer obehagligt på en stor väg där det ofta går i 80-90 och man har en bil bakom sig. Tror dessutom att bromsljuset inte lyser om man bromsar när motorcykeln är avstängd, så tur är det att blinkers funkar så länge nyckeln sitter i och är vriden till on, även om motorcykeln inte är startad. Lite jobbigt om bilen bakom inte uppmärksammar att man saktar ner och man därför blir påkörd... Måste lämna in motorcykeln på service igen så de kan lösa problemet en gång för alla, kanske kan de ha lite tid över för att ta hand om min lilla beauty nu när det är höst och många ställer av sina motorcyklar...
Creepy
Wiiiii! Tänk vad myckte energi ett träningspass kan ge! Igår var det västafrikansk dans som gällde och då finns det inget mellanting. Är man där så är det bara att ge järnet och dansa tills man inte klarar mer och sen lite till. Jag var så trött att jag var tvärsäker på att jag skulle svimma eller spy efteråt, men oj vilken kick det var! Läraren behövde inte ens säga till om att jag måste le, jag kunde helt enkelt inte låta bli. Och sämre blir det ju inte för att jag till och med fick ett "Bra!". Det var välbehövligt med lite träning och ett avbrott från plugg och allt annat. Man kan helt enkelt inte tänka på något annat än dansen när det är afrikanskt tempo och dessutom första gången vi dansar till riktiga trummor. Oj vad de tyckte att vi var hopplösa när vi tappade bort oss, men men, det får man kanske bjuda på. Är man afrikan verkar allt så naturligt, och är man inte afrikan måste man försöka få det att se (och förhoppningsvis kännas) naturligt. När jag släppte alla försök till att räkna takten och bara gick på känsla gick det mycket bättre, så kanske är det nyckeln att inte tänka eller försöka och istället bara göra.
Min egen dansgrupp växer hela tiden, nu är det 10 tjejer i den ena gruppen och 7 i den andra. Alldeles utmärkt! Självklart klagar jag inte om de växer, men om man inte är en allt för stor grupp är det lättare att se och hjälpa alla. Nu måste jag snart börja hårdträna deras koreografier så att jag utan problem kan lära ut dem när det gäller. Tänkte utsätta dem för några av stegen från den västafrikanska dansen också, vi får väl se vem som orkar längst!... Det är nämligen galet bra träning kan jag upplysa om...
Fullt ös
Helgen där vi diskuterat allt mellan himmel och jord, huruvida allt som ligger ovanför Stockholm är Lappland, ifall man har något att göra överhuvudtaget i Umeå och Luleå, ifall det är långt mellan Tibro och Helliden, om norrländska är vackert och förståeligt eller bara inkorrekt, vilken dialekt som är vackrast och mest korrekt och såklart en massa andra saker (inklusive allt vi vill, kan och ska göra som nykteristorganisation det kommande året) (ojoj, låååång mening) resulterade i liiite fotografering...
Foto: AliceSaraLovisa, September 2012
Sagoslottet i verklig...
Idag har jag lite smått ändrat min uppfattning om engelskauppdraget som är ett grupparbete där man ska göra en News Show. Jag har hatat det just för att det är ett grupparbete, men har man underbar grupp så har man. Herregud vad kul ,man kan ha det instängd i en föreläsningssal med engelskamanus ingen kan och två kameror. Haha, tror vi garvade hälften av tiden, minst. Eller, två tredjedelar kanske är närmare sanningen... Vet inte ens vad som var kul. Vi glömde ett ord här, kom av oss lite där, hittade på helt galet sjuka namn som bara fick oss att garva så fort vi kom nära det tillfälle då namnet skulle nämnas och så vidare. Ibland tror jag att vi bara garvade för att någon började skratta. Kul hursomhelst!! Grupparbeten kanske är ganska bra ändå...
Nu ska jag rusa iväg så jag i god tid hinner till kvällen afropass och i lugn och ro (hur man nu ska kunna ta det lugnt när man dansar afrodans) inspireras och memorera så många steg som möjligt till min ständigt växande skara roundabouttjejer. Nu är det två grupper, även om jag kanske måste slå ihop dem om inte fler anmäler sig till den för de yngsta. Än har de en vecka på sig, så målet är fortfarande två grupper. Vore så himla kul om det gick! Jag har redan visioner för allt kul man skulle kunna göra flera år frammåt, men det hinner jag inte ta nu för då kommer jag garanterat försent till kvällens träning. Haha, min personliga handledare i skolan undrade idag om hon borde vara orolig för att jag ska träna, eftersom jag haft träningsförbud en månad, men eftersom inte jag var orolig bestämde hon att hon kunde vara lugn.
Paradise
Jodå, jag lever, jag har bara inte haft tillgång till internet kombinerat med en fungerande dator de senaste dagarna. I fredags bar det nämligen av till Hellidens folkhögskola utanför Skövde för att ha arbetshelg med aktivitetsrådet, idrottsrådet och förbundsstyrelsen i SBU. Vi har diskuterat, skrattat, pratat, hängt, ätit, ätit lite till, spelat spel (framför allt då på olika telefoner och plattor) och haft det allmänt bra. Riktigt bra har vi haft det! Oj så inspirerande det var! Och inte har jag insett förrän nu exakt hur mycket jag tycker om de människor jag spenderat helgen med! Nu är jag ännu mer taggad att ta tag i mina två roundaboutgrupper som just har vuxit lite och komma igång med planerandet och skapandet av årets jultidning för föreningens barn! Å vad jag vill göra något konkret nu, precis just nu! Fast jag borde ju såklart förbereda redovisning till skolan som ska hållas första timmen imorgon. Det får helt enkelt bli kvällens projekt... Kameran släpade jag med ända bort till Helliden, så lite bilder på slottet och omgivningen lyckades jag få, de kanske kommer när jag lyckas ha datorn och kameran på samma ställe vid samma tidpunkt...
Idag har jag beslutat att jag ska bojkotta wordfinder. Oavsett hur bra spanskaläraren tycker att det är så håller jag verkligen inte med. När man slår upp glad och vill översätta till spanska föreslår programmet onykter som synonym. Inte helt okej tycker jag då. Glad och onykter är inte på något sätt varandras synonymer. Nej, någon ordning får det faktiskt vara. Jag fortsätter envist med google translate, trots att det tydligen ska vara mycket sämre...
Glad = onykter?
Där lyckades jag nästan lura mig själv till och med. Tre dagar klarade jag av att inte vara fotbollstränare, det är precis så lång tid det är mellan träningarna. Sen var jag där igen igår. Och kul var det också, så jag kan bara inte sluta. Kom på en övning jag måste sälja in hos de andra tränarna på måndag, våra duktiga tjejer skulle nämligen behöva bli duktigare på att ta emot bollen. Om man ska ta ner bollen med kroppen kan man inte ha armarna framför sig som skydd, och dessutom var det en av dem som sa "Måste jag ta emot bollen när jag får den? Det är så himla svårt!". Det är då tränaren som står bredvid ska tänka "Aha, något att träna på!". Tur då att jag kom ihåg det och igår kopplade att vi borde göra en övning för att träna på det. Hehe, jag tyckte inte överdrivet mycket om den eftersom den är lite tjatig kanske, men den är ändå bra och jag tror att det kan bli bra. Vi får testa och se! Tänkte att jag ska gå några av de utbildningar de vill att alla tränare i barn- och ungdomsfotbollen ska gå så jag lär mig lite nya övningar och knep.
And back again
Hahaha, min danslärare är galen, men jag gillar det. Han är någon sorts supermänniska som kan träna konstant i evigheter och åter evigheter. Alltså blir det ett intensivt pass med mycket dans, men det är så galet kul att man glömmer hur jobbigt det är. Varje nytt steg ser omöjligt ut när man först ser det och sen provar vi och repeterar hundra gånger och sen känns det som att det nästan är omöjligt och då ler han och säger glatt att det är jättelätt. Själv är man så trött redan efter den 15 minuter långa uppvärmningen att man aldrig kan förstå hur man ska överleva en och en halv timme medan läraren ler konstant, imiterar djemberytmerna med rösten istället för att ha skiva och dessutom är med och repeterar alla hundra gånger vi tar varje steg. Helt otrolig är han! Och mycket inspirerande. Och hälsosam. Dagens pass avslutades med lite styrketräning för magen, tror att de flesta av os tvivlade på om vi skulle ta oss igenom styrkeövningarna, men det gjorde vi. Fortsätter vi såhär kommer vi bli så vältränade som aldrig förr...
Afrobounce
Träning!!! Jag får äntligen träna igen! Räknade fel och trodde jag hade flera veckor kvar innan jag får träna, men från igår gäller inte mitt träningsförbud längre. Sååå skönt! Idag firade jag med en löparrunda med nyvunna gps-klockan. Hela fyra kilometrar tog jag mig levande igenom, det känns faktiskt ganska bra! Nu är det bara att köra på och faktiskt komma igång en gång för alla. Ska bli riktigt skönt att kunna dra på springskorna när jag blir lite väl trött av körtelfebern (som inte ger sig helt utan kommer kunna göra mig trött i upp till ett år frammåt, ett år!!) och få lite frisk luft. Och det utan att ligga med feber dagen efter. Nice!!
Om man har rätt musik på när man springer är det galet mycket lättare. Sprang och funderade på hur mycket musik påverkar en, och hur mycket en låt kan säga. Haha, har haft olika låtar som alarm, ringsignal och sms-signal, så nu när jag hör Olle Hedbergs The Scientist tror jag att jag fått ett sms, när Coldplays Paradise spelas tror jag att jag snart har PH eller lektion, Anna Bergendahls This is my life innebär att det är dags att vakna, vilket även gäller Adeles Someone like you. Soudtracket till New Moon var länge förstört av alla de timmar jag spelade The Sims och lyssnade på det när jag fick det, men det börjar släppa nu.
Ah, juste! Roundaboutgruppen är nu tre tappra tjejer stor, och infolappen gick ut till dem idag! Hehe, ja jag har just sprungit för första gången på fyra veckor så jo, jag är speedad...
Sanna mina ord
Haha, jag får ibland höra att jag gör för mycket och att det måste finnas något jag kan låta bli att göra. Något jag kan prioritera bort. Så nu ska jag vara duktig och prioritera lite. Haha, fast bara lite. Jag ska sluta som tränare i systerysters fotbollslag, som det är nu är vi fem stycken tränare och jag gör inte mycket mer nytta än att hålla paraplyer åt tjejerna på matcher när det regnar. Så nu ger jag mig och lägger den tid jag får över på annat istället. Som att planera roundaboutpass, träna själv, plugga, vara på konfirmandträffar och göra mitt bästa för att vara en lika bra ledare som de jag hade... Ha roundaboutpass också, förresten. Som det ser ut än så länge har jag två tjejer i en av grupperna, men då har lapparna iförsig bara gått ut till tre tjejer än eftersom det är lite längre process att få ut lappar i skolan än att bara ge den direkt i handen på de som inte går i lantskolan och får lapparna där... Hoppas det finns lite intresse så att det iallafall blir en grupp, och kanske framför allt hoppas att de som dansade förra året vill fortsätta men att även några nya tillkommer. Jag ska på min första officiella danslektion på onsdag, så nu har jag några gånger på mig att samla på mig steg att köra på roundaboutpassen sen. Riktigt smart faktiskt, om jag får säga det själv!
Dansa, pausa, dansa, ...
Foto: AliceSaraLovisa, September 2012
Var ute med kameran i över en timme på förmiddagen idag, blev perfekt väder så fort jag tog första korten så lite tur ska man ha ibland. Min körtelfeber är på bättringsvägen så en timmes promenad var inga problem. Sen blev det en fotbollsmatch, ompyssling och rengörning av motorcykel och lite ridning på det för att fördriva resten av dagen. Och nej, jag spelade inte fotboll, jag är tränare till de otroligt duktiga börjetjejerna och fotade deras fotbollsmatch. Vi gjorde till och med mål idag!! Det är något av en sensation när det händer, det är nämligen inte så många mål per säsong. Hon som sköt målet var så glad att hon nästan grät. Sen att vi släppte in tre mål är det ingen som kommer ihåg. Över 300 bilder blev det, frågan är hur många som blev bra... Red var det jag som gjorde däremot. Helt galet hur mycket man kan tro att man kan utan att man kan det! Trodde ändå att jag vet hur man styr en häst så att den svänger och stannar, men inte då. Åtminstone inte utan att använda skänklar och tyglar. Det kommer helt klart bli lite av en utmaning att lära sig, men det är en kul utmaning. Sen att hästen inte har någon manke och är klotrund så att sadeln inte sitter fast oavsett hur hårt man drar åt den är ytterligare ett svårighetsmoment. Det gäller helt enkelt att träna upp balansen och hitta de där omedvetna viktrörelserna som är så viktiga men lika lätta att glömma bort.