Aprilväder

8 veckor till examen, 56 dagar kvar tills jag är klar med 5,5 år av plugg. Idag har vi haft akutseminarie, med 15 fall att förbereda inför som vi skulle diskutera men jag vet inte om de kanske glömt att ta bort sammanfattningen som läggs upp efter seminariet, för "facit" fanns kvar på studentportalen från förra terminen. Samma sida återanvänds för varje kurs så det är ganska ofta gammalt material ligger kvar, men lite knas när facit glöms kvar. Nog för att jag funderade och klurade själv innan jag tittade hur de tänkt att vi skulle svara, men seminariet känns inte riktigt lika givande när allt som diskuteras finns i en pdf på förhand. 

Också grejen att vi har seminarier där de bara lämnar ordet fritt och hoppas på att vi ska ta initiativ och prata av oss själva när vi är 40 studenter på seminariet. Det är inte särskilt ofta vi faktiskt sköter oss och pratar spontant så det flyter lite smidigare när handledaren fördelar ordet eller riktar frågorna till någon specifik. Sen har de också en tendens att fortsätta fråga samma personer som pratar mest, för att de syns längst upp i zoomfönstret för att de pratat senast.
Akutmedicin i stort är bland de roligare kurser vi läser under utbildningen. Jag trivs på akutmottagningar (som läkarstudent och förhoppningsvis som läkare sen) och det är kul när det är lite fart. Även om det är klurigt och kan vara svårt att hitta vad patienter lider av finns det ändå ett begränsat antal diagnoser som måste uteslutas direkt och är det inte någon av de farliga diagnoserna kan den fortsatta utredningen vänta. Och är det något farligt är det behandling och åtgärd direkt. 

Häromdagen tränade vi ultraljud på varandra och letade dels fri vätska i buken (mellan levern och njuren, runt mjälten och längst ner i buken), dels luft eller vätska i bröstkorgen, utanför lungorna, dels vätska eller knas med hjärtat. Jag blir alltid lika förvirrad när jag försöker förstå ultraljud. Så länge jag inte tänker och bara accepterar vad jag ser går det bra men om jag börjar fundera på hur det kommer sig att jag ser vad jag ser blir det alltid bakvänt. Kanske framförallt när vi undersöker hjärtat för att hjärtläkare av oklar anledning har bestämt sig för att vi ska undersöka hjärtat spegelvänt, alltså håll ultraljudaproben på ett sätt som gör hjärtat spegelvänt och förvirrande på bilden.


Kommentera här: