Fullt ös
Wiiiii! Tänk vad myckte energi ett träningspass kan ge! Igår var det västafrikansk dans som gällde och då finns det inget mellanting. Är man där så är det bara att ge järnet och dansa tills man inte klarar mer och sen lite till. Jag var så trött att jag var tvärsäker på att jag skulle svimma eller spy efteråt, men oj vilken kick det var! Läraren behövde inte ens säga till om att jag måste le, jag kunde helt enkelt inte låta bli. Och sämre blir det ju inte för att jag till och med fick ett "Bra!". Det var välbehövligt med lite träning och ett avbrott från plugg och allt annat. Man kan helt enkelt inte tänka på något annat än dansen när det är afrikanskt tempo och dessutom första gången vi dansar till riktiga trummor. Oj vad de tyckte att vi var hopplösa när vi tappade bort oss, men men, det får man kanske bjuda på. Är man afrikan verkar allt så naturligt, och är man inte afrikan måste man försöka få det att se (och förhoppningsvis kännas) naturligt. När jag släppte alla försök till att räkna takten och bara gick på känsla gick det mycket bättre, så kanske är det nyckeln att inte tänka eller försöka och istället bara göra.
Min egen dansgrupp växer hela tiden, nu är det 10 tjejer i den ena gruppen och 7 i den andra. Alldeles utmärkt! Självklart klagar jag inte om de växer, men om man inte är en allt för stor grupp är det lättare att se och hjälpa alla. Nu måste jag snart börja hårdträna deras koreografier så att jag utan problem kan lära ut dem när det gäller. Tänkte utsätta dem för några av stegen från den västafrikanska dansen också, vi får väl se vem som orkar längst!... Det är nämligen galet bra träning kan jag upplysa om...