När olyckan är framme

Den här veckan har jag varit på kurs i Riksgränsen och fått lära mig samtligt allt om katastrof- och skadehantering i fjällmiljö. Hur snabbt en blir nedkyld ute, hur en transporterar ner skadade från berget på vintern, hur en gräver fram personer efter laviner och så vidare. Tror vi alla fick oss en hälsosam dos respekt för laviner redan första dagen och sen har vi inte blivit särskilt mycket kaxigare efter det. Det har varit roligt, lärorikt, utmanande och intensivt och vi var ett trött gäng som åkte hem med tåget igår. 
Riksgränsen i sig är en magisk plats, åtminstone när vädret är på ens sida och vi fick snabbt inse att vädret kan växla på nolltid. Från strålande sol till dis, till starka vindar och snö och tillbaks igen. Mestadels har solen strålat på oss, men det har varit riktigt kallt och tidvis blåsigt samtidigt. 
Jag föreställer mig att övriga gäster i Riksgränsen kan ha funderat lite över vad vi var för galningar som kutat runt hela veckan upp och ner för backar och "lekt" sjukvård i snödrivorna, men de kanske har fått förvarning. Vi var ändå 60 kursdeltagare och kanske 15 ansvariga som absolut har synts, hörts och levt om i veckan.

Kommentera här: