Halvvägs
Hursomhelst. 5 år har på något sätt gått både snabbt och långsamt. Jag vet att jag i början tyckte att det var skönt att det var en så lång utbildning eftersom det är så mycket en behöver kunna som läkare. Det tycker jag iochförsig fortfarande, även om jag nu kan tycka att det ska bli skönt att bli klar med pluggandet också. Av alla placeringar jag haft senaste 3 åren kan jag inte komma ihåg att någon varit rakt igenom dålig, men det är klart att jag har haft bättre och sämre placeringar och varit på kliniker som är mer eller mindre inspirerande. Till viss del beror det kanske på hur intresserad jag varit, men också hur engagerade handledarna varit. Första placeringen någonsin, på medicinkliniken i Mora, var riktigt bra även om jag just nu inte tänker att jag ska bli internmedicinare. De flesta placeringarna termin 6 var roliga, men det var också kirurgiterminen och kirurgi är roligt generellt. Att åka med ambulansen var häftigt, jag hoppas att jag hinner få göra det igen den här terminen, trots pandemi. Vårdcentralsplaceringarna termin 1-4 var lite blandade men blev betydligt bättre när vi fick byta vårdcentral. Sen vet jag inte hur mycket vi lärde oss, mer än att patienter är riktiga, vanlig människor och att det är bra att prata med dem. Det är nog bra att vi ska ut på vårdcentral igen, två veckor i sträck, den här terminen så att det blir lite ordning på oss innan examen.