I fredags gjorde jag min sista praktikdag för den här terminen. Det är egentligen inte sant eftersom jag har tre dagar kvar som jag måste ta igen på onkologen men ändå. Senaste veckan var jag på urologen och träffade en lång rad framför allt äldre män som har problem med "vattenkastningen" som det så fint heter på läkarspråk. Kisseriet är en annan variant. Hursomhelst innebär det, när det gäller äldre män, att man som läkare ska känna på prostatan och eftersom den inte sitter på utsidan av kroppen görs det per rectum, aka genom att känna med ett finger i ändtarmen på patienten och försöka känna prostatan som ligger som en valnöt framåt/uppåt mot blåsan. Än så länge känns det hopplöst svårt och jag vet inte om jag just nu skulle känna en tumör oavsett hur tydlig den är men övning ger färdighet säger de. 
Helgen har jag spenderat i Stockholm med SBUs förbundsstyrelse för att stämma av var vi är i planeringen inför vårt midsommarläger och Almedalsveckan och börja jobba med handlingarna inför vårt årsmöte i oktober. Alltid trevligt att ha möte med dem men lite trött i huvudet är jag efter en och en halv dag instängd i en möteslokal. Vet inte riktigt varför men vi lyckas alltid ha styrelsemöte samma helg som Eurovision song contest så igår var det obligatorisk närvaro i TV-soffan. Lite komiskt att (vem det nu var) hade en exakt kopia av Sveriges bidrag, med något ändrad text och nederlaget tempo och att det dessutom var svenskar inblandade i så gott som alla nummer, som låtskrivare, dansare, kör, bildproducent eller artist.