Det kunde ha varit så bra

Just nu är vetekuddar mina bästa vänner. I skolan skulle vi, lite pedagogiskt och praktiskt sådär, träna på muskler, deras fästen och vilka rörelser de ger genom att skapa ett träningspass. Två och två hade vi en rörelse som vi skulle hitta på en styrketräningsövning och en stretchövning till och sen la vi ihop alla grupper så att vi gick igenom kroppens alla rörelser, ungefär. Ett superbra upplägg i teorin, men det kunde väl kanske ha genomförts bättre. Vi gick rakt på styrketräningen, efter att alla grupper förklarat sina övningar och muskler, utan att värma upp innan. Kanske inte superbra, men å andra sidan skulle vi köra tre varv på den cirkelträningsrunda vi skapat så man kunde ta det lugnt första varvet för att väcka musklerna. Efter de tre varven hade vi en liten rast i en sådär 10 minuter innan vi satt ner på golvet i idrottshallen och körde lite feedback på styrkeövningarna. När vi sen var sådär härligt kalla och stela körde vi igenom stretchövningarna lite hastigt innan det var dags att sluta, och promenera iväg till tåget i kylan. Inte optimalt kanske.
 
Vet inte riktigt hur jag lyckades, men bröstkorgen och övre halvan av min rygg gör tväront så fort jag rör mig. Måste ha dragit för mycket i lite muskler när vi stretchade eller något sånt. Har gått runt med uppvärmda vetekuddar konstant sen jag kom hem vid 15, men det blir helt enkelt inte bättre. Gah!! Vad skulle det vara bra för?! Håller alla tummar och tår att det ger sig inatt. Hoppas, hoppas, hoppas...

Kommentera här: