Lillasyster

9:a av 33, det är ändå helt okej. Har varit på orienteringstävling idag, för första gången på evigheter, och kom just 9:a av 33 startande. Orienteringen fungerade bra, men orkade inte riktigt springa. Vet inte vad det var. När jag och mamma joggade de 1400 meterna till start kändes det bra, men när jag stannade vid starten kändes det ungefär som att jag höll på att få ett astmaanfall eller svimma eller något sånt. Inte direkt en känsla man vill ha innan man ska ut och springa lite drygt 3 km i skogen... När jag väl startade gick det bra, men det var lite extra tungt att springa. Lite obehagligt eftersom jag inte har en blekaste vad det kan bero på, men när jag tänker efter kan det kanske ha något att göra med att jag inte tränat på en vecka och inte sprungit på två veckor. Systeryster sprang en bana själv idag (hon brukade springa med någon som följde med) och tyckte att det gick jättebra, men när hon stämplade ut någon minut före mig sa de att hon missat sista kontrollen. Sista kontrollen är samma för alla banor, och det finns två "enheter" att stämpla i för att det ska gå snabbare. När jag skulle stämpla verkade bara den ena "enheten" funka, och systeryster hade stämplat i den som inte funkade så vi gick och påpekade att hon faktiskt stämplat för funktionärerna. De godkände henne!! Lite nöjd med att jag klarade min bana, men ännu mer nöjd att jag fick lillasyster godkänd på hennes bana. Hon var så himla besviken när hon missat en kontroll, framförallt när hon visste att hon stämplat den, men så glad när hon blev godkänd! Stolt storasyster!!

Kommentera här: