0 Läs mer >>
Den här veckan har jag varit på kurs i Riksgränsen och fått lära mig samtligt allt om katastrof- och skadehantering i fjällmiljö. Hur snabbt en blir nedkyld ute, hur en transporterar ner skadade från berget på vintern, hur en gräver fram personer efter laviner och så vidare. Tror vi alla fick oss en hälsosam dos respekt för laviner redan första dagen och sen har vi inte blivit särskilt mycket kaxigare efter det. Det har varit roligt, lärorikt, utmanande och intensivt och vi var ett trött gäng som åkte hem med tåget igår. 
Riksgränsen i sig är en magisk plats, åtminstone när vädret är på ens sida och vi fick snabbt inse att vädret kan växla på nolltid. Från strålande sol till dis, till starka vindar och snö och tillbaks igen. Mestadels har solen strålat på oss, men det har varit riktigt kallt och tidvis blåsigt samtidigt. 
Jag föreställer mig att övriga gäster i Riksgränsen kan ha funderat lite över vad vi var för galningar som kutat runt hela veckan upp och ner för backar och "lekt" sjukvård i snödrivorna, men de kanske har fått förvarning. Vi var ändå 60 kursdeltagare och kanske 15 ansvariga som absolut har synts, hörts och levt om i veckan.

När olyckan är framme

0 Läs mer >>
Strax utanför Gällivare ligger Dundret, ett fjäll där det på vintern finns både pistar och skidspår och där det på sommaren går att vandra. Exakt var en ska vandra från är mindre tydligt, så jag gav upp och promenerade (eller klättrade?) helt enkelt upp för en av pisterna. Det råkade vara en svart sådan, kallad fjällbranten, men upp kom jag till slut. Väl på första toppen, där liftarna stannar på vintern, mötte jag ett gäng renar som trivdes utmärkt runt värmestugan, utgår jag från att det var, och sprang runt på trallen utanför.
Bakom liftarna hittade jag de faktiska vandringslederna och den parkering jag läst om men inte brytt mig om att försöka hitta till, uppe på kalfjället. Sen var det betydligt lättare att ta sig fram, och lite mer njutbart. Fantastisk utsikt var det uppe på den faktiska toppen, eller, så fort jag kom upp ovanför träden egentligen. Även om det inte var molnfritt var det absolut soligt och varmt och det gick att se bort till vad jag tror är Sarek och Stora sjöfallet åt ena hållet, med snötäckta fjälltoppar, och och Muddus med mera åt andra hållet. Jag mötte inte några andra vilda djur än de där renarna runt liften. Några vandrare med hund mötte jag däremot och på vägen ner igen blev jag omsprungen av en hurtbulle som inte bara gick på fjället utan sprang upp och ner. 
Justja, så hittade jag hjortron också, mitt på spången helt plötsligt!

Dundret

0 Läs mer >>
 
Så, var tog allt vatten vägen som jag tjatade om? Jo, det fick gå tre varv till genom bildmanipulatorn erhm jag menar bildredigeringsprogrammet tills jag hittade en liten knapp som förstörde för mig genom att motverka alla åtgärder jag tagit till för att få bilder att inte bli helt vita när jag fotade vattnet. När jag väl lyckats klicka ur rätt lilla ruta gick allt betydligt lättare kan vi väl säga. Här är iallafall lite bilder från dagens alla vatten, eller kanske bara Storforsens enorma massor vatten. Måste åka tillbaks dit och bada någon gång, men det kan ju vara så att det blir nästa sommar för vem vet om Norrbotten har någe värme kvar denna sommar?
 

Det "naturliga äventyrsbadet" som de kallar det, med grytor som bildats av att vatten forsat fram och flyttat runda stenblock på botten. Idag mulet och 15 grader, inte särskilt inbjudande lockande med ett dopp.





Storforsen lite övere...

0 Läs mer >>
Idag skulle jag förmodligen kunna redigera bilder hela natten om jag skulle vilja, jag har fotat så ofantligt mycket (förmodligen suddiga om jag känner mig själv rätt) bilder. Dagens tema tycks vara vatten, kanske inte jättekonstigt med tanke på att jag spenderat halva dagen inom hörhåll från Storforsen. Just de bilderna får vänta lite dock, de kräver betydligt mer efterarbete än övriga bilder från dagen.
Efter Storforsen for jag nämligen till Jokkmokk och den fjällbotaniska trädgård som finns där. Tyvärr verkar det vara lite fel säsong för många av blommorna så det mesta var överblommat eller hade kanske bara en dålig dag, men några färgstarka blommor hittade jag. Och vatten förstås, om än i mindre mängd än vid Storforsen. 
Precis som för ganska precis ett år sedan tog jag mig även till Harsprånget och jag är fortfarande lika fascinerad av att det här är i Sverige, och att det till stor del är skapat av vatten. 
 

Vatten, vatten, bara ...

0 Läs mer >>
Jag har varit ner till Uppsala för att ladda lite energi några dagar. Eftersom jag råkade vara där samtidigt som O-ringen, där mina föräldrar var med som funktionärer, hängde jag på och wokade åt hungriga orienterare en av dagarna. Ruggigt varmt är det vid en wokpanna kan jag tala om, ännu mer så om det dessutom råkar vara soligt ute. Det var några hektiska timmar, men ganska kul ändå. I Uppsala hann jag också umgås med båda mina syskon, träna mina skills på en TV-spelskonsol med Lovisa och Edvin (och äta och fika mycket gott), prata med två av mina fastrar och farbröder och klättra klättervägg med lillebror. Jag vet att jag klättrat förut, men det är nog minst 10 år sedan. OJ vad kul det var! Lite svindel längst upp, men inte förrän jag kommit hela vägen upp och råkade titta ner igen. Vi klättrade på 4 väggar och på något vänster lyckades jag ta mig upp hela vägen på alla. Sen när vi var klara skulle vi prova på bouldering men det var inte helt enkelt kan jag tala om. Helt hopplöst svårt skulle en också kunna säga. 
Justja! Medan jag var i Uppsala var jag också till Parksnäckan och såg Den Svenska Björnstammen live. Riktigt bra var det, trots att en av dem pratat eller sjungit sönder rösten dagen innan. Det hördes absolut när han pratade men inte ett dugg när han sjöng. Lite kul kan jag tycka att det var att den enda som absolut inte kunde sjunga i takt var trummisen, men till hans försvar var det ingen som trummade medan han sjöng. Annars bytte de instrument i varandra i en takt som konkurrerar med mitt gamla band HiHats och jag tror att alla utom en bytte mellan minst 2 eller 3 olika instrument, ofta mellan varje låt. 
Ända sen jag flyttade upp till Luleå (förlåt, Gammelstad) har jag tänkt att jag ska ta mig till Bälingeberget, som ligger tvärs över älven från Gammelstad. Bälinge finns säkert överallt, men framförallt är det grannbyn där jag växte upp och vi fick precis alltid storstryk av Bälinge i fotboll. Jag hade ett tag någon form av idé om att jag skulle åka till Bälingeberget och springa upp och ned som träningspass. Kan nu berätta att en promenad räcker utmärkt för att få lite puls efter att ha testat idag. Enligt min klocka gick jag upp 48 meter och sedan ner 76 meter, hur nu den matten går ihop...  

Är det såhär en gör?

0 Läs mer >>
Jag räknar iskallt med att vi kommer ha snö åtminstone april ut här, så när det varit dagar med plusgrader har jag inte varit helt nöjd, även om det förstås är skönt att inte frysa på cykeln till och från jobbet och torra, rena cykelbanor uppskattas. Igår var det soligt och varmt, idag är det lite mulet och svinkallt (aka -8° eller något liknande). Aprilväder här precis som överallt annars med andra ord.
Just den här tisdagen är jag ledig och ska försöka passa på och göra allt det där som jag egentligen borde ha gjort men som inte blivit av. Inte helt säker på vad det innebär, men det visar sig helt enkelt... 
I lördags var jag och en av mina gamla kursare till Svanstein i närheten av Övertorneå och Finska gränsen för att åka lite slalom. Det var i stort sett bara vi där (kändes det som, det kanske var 20 till) och även om det "bara" var en lift öppen och fyra pistade packar var det trevligt. Riktigt bra backar, som aldrig blev uppkörda eller sönderkörda, men då var vi ju inte så många som slet på dem just i lördags. Ankarlift som tar 9 minuter till toppen, vi klockade, är kanske inte det bästa som finns när en åker bräda, men det funkade helt okej.
Vi var till Kåbdalis, i närheten av Jokkmokk, och åkte slalom för några veckor sen. Där var det betydligt mer både liftar och pister öppna men också mycket mer folk. Långa liftköer till och från och ganska uppkört i backarna. Men vi får skylla oss lite själva när vi åkte dit sista helgen på Norrbottens sportlov...
Förmodligen var det sista gången vi åkte slalom för den här säsongen, även om det ska gå att åka vid riksgränsen vid midsommar, men lite skönt att vi hann med några åk på riktig snö, jag menar, jag kan ju inte flytta till snön och sen inte passa på och njuta av den

Winter wonderland

0 Läs mer >>
Två veckor ledigt hade jag mellan sommarjobbet och skolstarten och för att garanterat sluta jobba den dag schemat slutade åkte jag morgonen efter till Gotland. En vecka helt själv i en liten stuga helt utan måsten och där jag kunde göra precis vad jag kände för varje dag när jag vaknade. Och köra lite motorcykel. Och titta lite på keramik. Jag är ju ändå min mammas dotter. 
 
Jag var trött i stort sett hela tiden den där veckan, men det gjorde inte så mycket och kanske var det helt enkelt bara så att min kropp försökte ta igen lite av den energi som försvunnit in i sommarjobbet. Två dagar hyrde jag en motorcykel för att bara njuta och om jag njöt. Det blev en Kawasaki 650 Ninja och den körde sig nästan själv. Kan jag få en sån? ❤ Det går varit en dröm sen jag var 17 och övningskörde att få köra en Ninja och nu kunde jag inte låta bli när jag fick välja vilken motorcykel jag ville av alla fem eller åtta eller något som fanns på uthyrningen. Sen tror jag att jag måste byta ut min hjälm, dels för att jag haft samma i sju år och dels för att den klämmer så hårt på mitt huvud att jag har huvudvärk efter 25-30 minuter och måste stanna och ta av den för att inte bli knäpp efter 45 minuter. Då mår jag illa och ser lite i kors känns det som. Hållbart? Nej, ergo jag måste skaffa en ny hjälm. Att åka motorcykel på Gotland var i övrigt fantastiskt. Vägarna är lagom stora, det finns inte en massa stora vilda djur att krocka med och det var alldeles lagom varmt och soligt. Lite väl blåsigt kanske men det gör inte så mycket när en kör en tung motorcykel, mer än att det tjuter i öronen när en stannar och när en ska försöka sova på kvällen.
 
När vi varit på Gotland tidigare har det alltid varit obligatoriskt att stanna när vi kör förbi en skylt till keramiker. Mamma har en samling muggar från Gotland och varje gång skaffar hon sig en ny. Mer än så du när inte för då får muggarna ännu mindre plats hemma men en mugg varje gång. Och eftersom det är godast med te ur rätt mugg gjorde jag en keraminrunda en av dagarna under min vecka på ön. Och min syster har givit upp redan nu och orkar inte ens mobba mig för hur många muggar jag hade med mig hem. Citat "det får någon annan ta ansvar för". Fyra muggar köpte jag. Två fick åka i ryggsäcken en av mina motorcykeldagar och de andra två köpte jag inne i Visby. Resten av tiden tittade jag mest på havet, badade en gång eller två, fotade raukar och läste. Mest kurslitteratur för lite skadad är jag, men ändå. 
 
Om jag kommer lägga upp bilder från Gotland resten av året? Eventuellt, det blir så mycket bättre bilder där av någon anledning...

Ninja

0 Läs mer >>
Playitas, Fuerteventura. Jag skulle inte åka hit i år, men sen kunde jag inte låta bli när jag hade en vecka ledigt innan höstterminen drar igång och de bästa instruktörerna från förra året var kvar. Så nu sitter jag här med träningsvärk i precis exakt hela kroppen och snyggaste brännan på hela resorten. Att jag skulle bränna mig var ju ingen jätteskräll och att jag hade träningsvärk överallt efter dag ett är inte heller så konstigt med tanke på att jag i stort sett bara jobbat, tittat på serier, ätit och sovit i sommar.
\n
Här är det träning följt av träning och sen lite träning på det. Alla pass blir kanske inte så effektiva, men det gör mig inte så mycket, jag är här mer för att ha kul än för att få ut mesta möjliga av träningen. Och för att samla lite inspiration inför hösten så jag kan komma igång och träna ordentligt igen. Och för att det här är enda sättet att inte tokjobba sista veckan. De ringde till och med från jobbet när jag var på Arlanda och precis skulle kliva på planet för att höra om jag kanske ville jobba den kvällen.