Se upp i backen hundra hål i nacken

Har känt mig febrig senaste veckan (minst) så igår bestämde jag att jag var frisk och behövde lite frisk luft och ledigt från allt vad skola och jobb heter. Så vid 06.30 cyklade jag iväg hemifrån med matsäck, snowboard och hela vintergarderoben på ryggen till "skidbussen" till Romme. Nog för att det kanske är lite i slutet på säsongen, men det var iallafall fruset på marken när jag cyklade iväg igår. På förmiddagen var det toppenväder, alldeles lagom varmt för att fingrar och tår och ansikte ska vara nöjda men inte så varmt att backarna smälter bort och man behöver bli blöt när man sätter sig för att spänna fast brädan igen efter liften. 

Lite knas känns det när det är en meter snö i pisterna och inte en endaste liten snöfläck utanför men är det slutet på mars och 10 grader varmt om dagarna är det kanske inte så konstigt. Redan första åket var det kanske mjukt och uppkört i de gröna backarna, men de andra backarna var riktig bra! Eller, iallafall tills solen kom fram vid 13 och det dessutom var varmare och allt fler som vågade sig ut i de "svårare" backarna. Det var någon som i telefonen stolt berättade att hans lilla dotter nu minsann åkte svarta backar, även om de bara var Romme-svarta...

Åkningen funkade riktigt bra, trots att det var länge sen sist, men bara för att jag lite kaxigt mitt i en brant i någon av backarna tänkte att det gick bra hittade jag en ordentlig snöhög att göra en sådär riktig helikoptervurpa och dra runt några varv. Det var gott om uppkörd snö att landa i, men det känns som att jag kanske sträckte till en muskel i nacken (nej, jag har inte bestämt mig för exakt vilken det är än, men jag borde ju veta sånt)

Kommentera här: