Första dagen klar, sååå många kvar och oj vad mycket skoj vi ska hinna med. Imorse på uppropet möttes vi av tidernas strängaste och otrevligaste läkare, han hade förbjudit nollning (eftersom kvaliteten är så låg på läkarprogrammet i Uppsala på grund av allt festande...), vi fick inte fråga utan hans tillåtelse och så vidare. De studentföreningar som var där var antingen hyperaktiva, elitsatsande, superdryga eller allmänt konstiga. Bästa var att vi skulle göra ett diagnostiskt prov för att kunna delas in i basgrupper utifrån resultatet. Och lämna ett urinprov. Gah! Känslan tills jag insåg att det var fejk! En hel timme satt jag och tänkte att läkare nog inte är något för mig - jag fixar inte 5,5 år av "bara toppbetyg är tillräckligt bra". Att fortsätta på förskola med start imorgon lät inte helt fel... Meeen, sen var det ju inte på riktigt. De riktiga programansvariga är toppen, jag har fått en awesome basgrupp, nollningsuppstarten ikväll var kul och jag är pepp på kommande två veckor uppstart i skolan (och kommande tre (tre!!) veckor nollning) O, A, rädda liv, ja sa o a rädda liv! O, A, rädda liv, ja sa o a rädda liv!..
