All the lonely people

Jag var och tränade imorse och måste bara få vara lite stolt. Jag sprang i en timme. EN TIMME!!! Inte jättefort, men trodde aldrig att jag skulle orka i en hel timme. Ska hela sanningen fram hade jag paus i typ 3 minuter i mitten, men det var ändå en halvtimme (och sen fem minuters calm down), paus och sen en halvtimme till (plus fem minuter calm down). Får erkänna att det blev 8 minuter paus då, men hur som helst är jag stolt att jag faktiskt inte bara gick och stretchade och körde lite halvslö styrka när löpbandet efter en halvtimme bestämde att det var dags att jogga ner. Det kanske inte är helt omöjligt att bygga upp lite kondition ändå. Bara att envisas lite och inte ge upp bara för att det känns som att man inte kommer någon vart. Precis den boost jag behövde! Känslan efter ordentligt träningspass är svårslagen, men kanske kan känslan av att faktiskt längta till nästa träning konkurrera.
 
Självklart har jag lyckats få ännu en till favoritlåt medan jag tränat. Den kanske inte är så peppande, uppåt och så vidare men uppbyggnaden med alla stråkar är så häftig och maffig och pampig och underbar att jag inte kan låta blir att älska den!
 

Kommentera här: