Krafttanter och krutgubbar

Idag har jag varit på orienteringstävling. Helt galet att jag inte deltagit i någon orienteringstävling sedan den sista som var förra året, vilket är ganska exakt ett år sedan... Blev iallafall glatt välkomnad tillbaks av de från klubben jag hann prata med den lilla stund jag faktiskt var på TC. Måste säga att jag är grymt imponerad av orienterare. Oavsett väder är det bara att snöra på sig skorna, ta med kompassen och springa iväg till starten. Det finns tydligen inget som heter dåligt väder eller alltför kladdiga parkeringar och TC. Fast jag är likadan sjäv, så jag kanske inte ska säga att orienterare är konstiga. Idag var det iallafall final i UNT-cupen, så då måste man bara vara där. Lagom när vi klev ur bilen gick startskottet, så vi missade det precis men tur då att vi inte skulle vara med i finalen... Redan efter en kvart var det klart vilka som vann, ett av klubbens lag hade nämligen fått in de fem löpare som krävdes först! Kul!! Förra året kom vi 4:a, så väldigt kul att vinna i år! Sen var det min tur att lufsa runt min öppna bana, och jag lyckades både ta alla kontroller i rätt ordning och gå i mål. Ganska nöjd till och med! Måste säga att jag är imponerad av alla krafttanter och krutgubbar som rusar runt i skogen och plockar kontroller. Mammas faster och farbror ser jag på tävlingar nästan varje gång jag är där, och jag utgår från att de varit där mer än mig i år. Även om det bara är faster som springer sitter farbror där varje tävling och väntar tålmodigt med en kopp kaffe, lite umgänge med andra gubbar i samma ålder och lite äkta orienteringsfeeling. Att fastern springer så snabbt att han inte behöver vänta så länge gör mig inte mindre imponerad! Så vill minsann jag också bli när jag blir gammal!!

Kommentera här: